En positiv dag

Min gnallkvot steg kanske nagot orovackande i forra inlagget, vilket har fatt vissa angsliga lasare att undra om jag ar pa vag att klappa ihop och aka hem. Detta vill jag a det bestamdaste tillbakavisa genom att idag skriva ett mycket positivt inlagg. Herregud, aka hem, det skulle min stolthet aldrig tillata!
Faktiskt ar ju inte franskastudierna den enda anledningen till att jag ar har, aven om de spelar en relativt stor roll. Dessutom kanns det som om jag faktiskt lar mig lite varje dag, trots haxan till lararinna (nu blev jag genast angerfull. Haxa, det lat verkligen fruktansvart. Men faktum ar att aven om man bortser fran hennes bristande pedagagiska formaga sa besitter hon flertalet haxattribut. Faktiskt ser hon ut som hamtad ur Sabrina tonarshaxan, morkt langt har, svarta svepande kjolar och stora svarta halsband. Ibland mumlar hon pa ett frammande sprak (franska?) och Ibland har hon till och med en kvast med sig i lektionssalen som hon diskret staller bakom dorren. Nej, nu overdrev jag igen, men ni forstar).
Efter denna brottsligt langa och helt meningslosa parentes kanner jag mig aningens vilsen, det var ju meningen att jag skulle utguta mig over det fantastiska med att spendera hosten i Paris. Host blev det forresten inte forran idag pa eftermiddagen, hittills har det varit 25° och sol, men idag klockan tre blev det plotsligt tokkallt.
I alla fall, det ar bade intressant och roligt att spendera nagra manader ensam i en frammande och valdigt stor stad. Utan mitt vanliga sociala natverk omkring mig disponerar jag plotsligt och utan forpliktelser over min egen tid. Jag valjer sjalv hur jag vill spendera dagarna och det ar for det mesta en angenam kansla. Igar valde jag till exempel att undesoka de judiska kvarteren som ocksa ar gaykvarteren och falafelkvarteren, fraga mig inte om kombinationen. Jag valde ocksa att inte borja plugga forran sent pa kvallen, vilket i sin tur ledde till att jag valde att stalla klockan tidigt imorse, sa att jag kunde valja att bli klar med laxorna innan lektionen idag, men historien om min daliga karaktar kan berattas nagon annan gang. Att spendera sin tid ensam och uppskatta det ar nog nagot som man maste vanja sig vid om man sa plotsligt som jag gjorde hamnar pa en ny plats alldeles ensam. De forsta dagarna kandes det som om allt jag upplevde var mindre vart eller till och med oviktigt eftersom jag inte kunde dela det med nagon som jag ar van vid. Nu borjar jag dock njuta av det pa ett annat satt en tidigare, jag tror att jag klarat mig igenom lappsjukans klimax.
En annan konsekvens av att leva utan sitt vanliga\riktiga sociala natverk ar att man sa fort skaffar sig ett nytt. Det ar en utveckling som jag absolut inte forutsag innan jag akte hit. Hemma tar jag vanligtvis inte kontakt med nya manniskor om jag inte ar absolut tvungen till det och aven da forsoker jag forhalla mig sa avstandstagande som mojligt. Har marker jag till min forvaning att jag faktiskt lar kanna nya manniskor och det utan nagon storre anstrangning alls. Kanske tyr vi oss till varandra eftersom vi alla ar sa desperata efter sallskap, men nar den forsta forvirringen hade lagt sig markte jag till min hapnad att jag tycker att det ar roligt och spannande att lara kanna nya manniskor fran olika delar av varlden, aven om latinamerika an sa lange ar klart overrepresenterat i den nya umgangeskretsen. Nu ska jag ivag och fira den mexikanska sjalvstandighetsdagen och tillika en mexikansk tjugofemarsdag.

Kommentarer
Postat av: mamma

Hej lilla gumman.

Det känns bra att läsa detta i så posetiv anda. Det var synd att det blivit kallt, hoppas det var tillfälligt.Nu skall jag putsa fönster medan Paste ligger på städskåpet och sover. Puss puss

2008-09-18 @ 12:28:11
Postat av: C

kan ni nu sluta gnälla över att jag har nya kompisar i göteborg?? man är tvungen! :)

2008-09-18 @ 23:27:23
Postat av: Mari

Okej okej, men bara for att overleva, eller hur?

2008-09-19 @ 18:19:43
Postat av: Karin

Nej C, det kan vi inte.

2008-09-27 @ 00:32:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0